Till fots mellan Hong Kongs tempel
Kategori: Allmänt
Sagt och bestämt. Vi tog tunnelbanan långt norrut på Kowloonsidan för att därifrån gå till templet Wong Tai Sin. Templet omfattar hela tre religioner. Taoismen, buddhismen och konfusianismen. Templet gör anspråk på att kunna uppfylla alla önskningar så det är populärt att besöka. Templet byggdes redan på 300-talet och omgärdas idag av höghus på alla sidor. Det ser mycket märkligt ut med ett tempel så insprängt mellan höga moderna hus.
Väl framme fick vi trängas med ett stort antal anhängare av någon av de tre religionerna. Många tände rökelsepinnar och tillbad sina gudar. Doften och röken av sandelträ låg tung. I en inhägnad dukade människor upp mat och dryck på marken. Vi tror att det var till sina döda anförvanter. Man skakade speciella runda behållare med numrerade stickor för att få fram lyckotal.
Templet ligger i ett område som befolkas av främst kineser. När vi skulle försöka hitta ett lunchställe insåg vi att vi hade problem. Inte någonstans fanns det mat som presenterades på annat språk än kinesiska och ingen av de anställda som kunde ett enda ord utöver kinesiska. I det läget är vi ganska rökta. En amerikansk snabbmatskedja (okej, vi skäms lite) blev räddningen idag.
Efter energipåfyllnad begav vi oss mot andra tempel, de som befolkas av Mammon. Vi hade ännu inte besökt någon marknad, så nu var det dags. Under eftermiddagen besöktes först fågelmarknaden. Fåglar i alla storlekar och färger gick att köpa. Även fågelmat av olika sort. Vad sägs om levande gräshoppor?
Promenaden fortsatte tillblomstermarknaden. En hel lång gata fylld med blomsterbutiker. En butik som sålde motorcykelhjälmar hade förirrat sig in också...
Nästa gata sålde nästan bara akvariefiskar. I Hong Kong har man inte hundar eller katter som husdjur. Nä, här är det fåglar och guldfiskar som gäller. Vi gissar att hundarna och katterna hamnar i soppgrytan... Fiskar, och främst guldfiskar, såldes i alla prisklasser. Några rariteter kunde gå på flera hundra svenska kronor. Några butiker sålde trots allt små söta hundvalpar. Usch, så sorgligt att se!
Färden, promenaden, gick vidare till nästa gata. Tung Choi Street Market, allmänt kallad Ladie's Market. Här säljs allehanda ting för den icke kräsne. Kläder, skor, väskor och framförallt krimskrams. Det var inte svårt att låta bli shoppingen här.
Vi hade läst om ett varuhus på sju våningar som endast sålde kinesiska varor, Yue Hwa på Nathan Road. När vi kom ut på rätt gata hade vi endast 260 husnummer till rätt adress! Det var bara att börja gå. Varuhuset blev en liten besvikelse och vi kom ut lika tomhänta som vi gick in.
Nu var klockan över 18 och det var mörkt ute. Alltså dags att bege oss till Temple Street och Night Market, marknaden som inte stänger förrän midnatt. I kanten ligger en jademarknad och i sidan på den sitter några spågummor och -gubbar som gärna spår din framtid. Vi tänkte fråga om flyget går i tid i morgon, men avstod trots allt ;)
Temple Street var även den full av marknadsstånd som sålde allehanda krimskrams som ingen behöver. Gatan var också full av matställen som befolkades av kineser som satt och sörplade nudlar. I stadsdelen var det fullt av "hål i väggen"-ställen. Många köpte alla möjliga och omöjliga saker att äta. Vi tyckte att det luktade skunk om maten och tappade all matlust där.
Våra fötter värkte nåt alldeles förfärligt och vi styrde kosan hemåt genom metron. Det räckte med ett byte denna gång och vi kom hem ganska enkelt. Nu var det trots allt dags för lite middag. Vi valde ett ställe som hade några enkla rätter och översättning på engelska. Flickan som tog emot vår beställning varnade och sa att det var "spicy". Hon hade rätt! Herregud, vad starkt!!! Ingen av oss klarade av att äta upp. Sevenelven blev räddningen denna gång. Inhemsk sockerkaka och dricka på aloe vera smakade riktigt bra.
Efter dagens asfalttrampande kan vi konstatera att HK inte är en stor stad, det är en gigantiskt stor storstad. Centrum är så stort att det inte går att överblicka, än mindre ta sig fram till fots. Det är helt enkelt nödvändigt att då och då förflytta sig med till exempel tunnelbana.
HK är en krävande stad. Nästan alla tider på dygnet är det oerhört många människor ute som man ska trängas med. Vi undrar hur det skulle vara att leva här ett tag om man inte är uppvuxen med det. Som vi sagt tidigare är det ett himla trängande och många är rent ohyfsade. Men vi har också stött på många vänliga människor. De gånger vi inte hittat utan fått konsultera kartan har det alltid kommit fram någon som vill hjälpa till. Det är nice!