kiwiresan.blogg.se

Resedagbok för vår resa till Nya Zealand 2013. Här ska vi försöka berätta om våra upplevelser under resans gång.

Ett försök till sammanfattning...

Kategori: Allmänt

Måndag 23 december 2013. Dan före dan. Med sju timmars tidsskillnad lyckades vi ändå hålla oss vakna till 18 igår. Det blev inte så mycket sömn på flyget från Hong Kong och det sätter sina spår. Nu är vi hemma och tvättmaskinen går verkligen varm. 

Det är lite svårt att på ett kort ögonblick summera nästan sex veckors upplevelser men här kommer några snabba reflektioner. 

Singapore imponerade med sin rena, välstädade stad. Det stod en städare i varje hörn, kändes det som. Stadens centrum var lite trist, en helt vanlig storstad, med mycket kontorskomplex. Men vi imponerades av arkitekturen på en del av staden som ligger ut mot havet. Singapore Flier, det stora parisethjulet, var fantastiskt. Singapore Zoo var stort och oerhört välhållet. Vi tror att djuren har det relativt bra där. Kul att dricka Singapore Sling på Raffles Hotel. Sedan är det ju värmen då. Och luftfuktigheten. Båda är ständigt höga. Dygnet runt. Året runt. 

Nya Zealand, huvudmålet på resan. Hur kan vi sammanfatta ett helt land i några korta meningar så att vi gör det rättvisa? Det är egentligen inte möjligt. 

Vi börjar med det lätta. NZ är nog det enklaste land vi besökt. Landet fungerar ungefär som här hemma, så det är lätt att känna igen sig. Allt är öppet hela tiden. Vadå söndagsstängt? Nänä, inte i NZ i alla fall. Här har i princip alla öppet varje dag. Utom juldagen. Det är lätt att handla. Vi som handlade mat varje dag hade inga som helst problem att hitta stora välsorterade matbutiker överallt. Toaletter finns överallt. De är rena, prydliga, öppna och gratis. 

Sedan kommer vi till det väsentliga. Naturen och människorna. Det Nya Zealändska landskapet är hänförande, det finns inget bättre ord. Vi tackar vår lyckliga stjärna för den digitala fototekniken med tanke på de mängder med bilder som vi tagit. Naturen är varierande. Vilket land kan ståta med fjäll, fjordar, glaciärer, regnskog, vulkaner och annan underjordisk aktivitet, grottor, böljande jordbrukslandskap, storskogar, kilometerlånga stränder, öken mm mm? Vi hade tre och en halv vecka på oss på vägarna och körde 500 mil, så vi har sett mycket. Men ändå inte på långa vägar allt. Vi måste ju ha något kvar till bästa gång... :)

Sedan har vi människorna, kiwisarna. Alltid vänliga och hjälpsamma. Och då menar vi ärligt vänliga och hjälpsamma. Inget påklistrat. Många har också varit nyfikna på oss, särskilt medelålders kvinnor i matbutikernas kassor har utmärkt sig med sina vänliga frågor.

Hong Kong gav oss en smärre chock. Så mycket människor överallt. Och så stort, enorma avstånd och bara höghus hela tiden. I "normala" storstäder kan man definiera ett centrum och ytterområden. I HK avlöste köpgalleriorna varandra utan uppehåll. Detta var speciellt markant i Kowloon. Vi var nog där för kort tid för att hinna utforska staden ordentligt. Men fascinerande att ha fått se skylinen med alla ljusen som var extra många nu i jultid. Vi hann ju även med Macao som var en intressant kontrast. 

Vi avslutar med en bild på de "verktyg" som användes flitigt för att kunna åstadkomma denna blogg. Vad hade vi gjort utan IPad-en, kameran och adaptern för att flytta bilder från kamera till padda? 

Ett stort och hjärtligt tack till alla som följt oss och uppmuntrat fortsatt bloggande med positiva kommentarer. Nu stänger vi kiwibloggbutiken och önskar Alla en riktigt GOD JUL! 




Sista dagen i HK och på resan

Kategori: Allmänt

Lördagen den 20 december 2013. Efter frukost och slutgiltig packning begav vi oss till världens femte högsta byggnad, The International Commerce Centre, för att se på utsikten från våning 100 av 118. 393 meter upp blev många av skyskraporna som små hus. 

 

Det var tyvärr lite disigt idag så vi såg inte så långt som det annars är möjligt. 




Väl nere på terra firma igen tog vi minibus 77M till färjeterminalen för båtfärd över vattnet med Star Ferry tillbaka till HK-ön. En enkelbiljett kostar $ 2.80, ungefär SEK 2,50. Skitbilligt! Där tog vi en titt på Stock Exchange Market. Men bara från utsidan. Lördag stängt. 


En tur med någon av stadens dubbeldäckare spårvagnar ingår när man är i HK. Det hade vi inte hunnit tidigare så nu var det hög tid. Spårvagnarna är smala och ser ut som de ska välta. 

Vi hann en milk tea med äggsmörgås innan vi fick hasta tillbaka till hotellet för att hinna med den förbeställda shuttlebussen till flygplatsen. Vi är nog alltför mycket enslingar för att fullt ut uppskatta den oerhörda mängden människor och trängseln som är ständigt närvarande. Hur står de ut?

Om en stund är det dags att ta plats på planet för sammanlagt drygt femton timmars flygning hem till Landvetter med två och en halv timmas mellanlandning i London. 

Till fots mellan Hong Kongs tempel

Kategori: Allmänt

I morse "försov" vi oss och kom inte iväg från hotellet förrän vid 11. Vi hade sett ett tips på en HK-hemsida om ett tempel som var värt att titta närmare på. 




Sagt och bestämt. Vi tog tunnelbanan långt norrut på Kowloonsidan för att därifrån gå till templet Wong Tai Sin. Templet omfattar hela tre religioner. Taoismen, buddhismen och konfusianismen. Templet gör anspråk på att kunna uppfylla alla önskningar så det är populärt att besöka. Templet byggdes redan på 300-talet och omgärdas idag av höghus på alla sidor. Det ser mycket märkligt ut med ett tempel så insprängt mellan höga moderna hus. 


Väl framme fick vi trängas med ett stort antal anhängare av någon av de tre religionerna. Många tände rökelsepinnar och tillbad sina gudar. Doften och röken av sandelträ låg tung. I en inhägnad dukade människor upp mat och dryck på marken. Vi tror att det var till sina döda anförvanter. Man skakade speciella runda behållare med numrerade stickor för att få fram lyckotal. 

Templet ligger i ett område som befolkas av främst kineser. När vi skulle försöka hitta ett lunchställe insåg vi att vi hade problem. Inte någonstans fanns det mat som presenterades på annat språk än kinesiska och ingen av de anställda som kunde ett enda ord utöver kinesiska. I det läget är vi ganska rökta. En amerikansk snabbmatskedja (okej, vi skäms lite) blev räddningen idag. 




Efter energipåfyllnad begav vi oss mot andra tempel, de som befolkas av Mammon. Vi hade ännu inte besökt någon marknad, så nu var det dags. Under eftermiddagen besöktes först fågelmarknaden. Fåglar i alla storlekar och färger gick att köpa. Även fågelmat av olika sort. Vad sägs om levande gräshoppor? 


Promenaden fortsatte tillblomstermarknaden. En hel lång gata fylld med blomsterbutiker. En butik som sålde motorcykelhjälmar hade förirrat sig in också...




Nästa gata sålde nästan bara akvariefiskar. I Hong Kong har man inte hundar eller katter som husdjur. Nä, här är det fåglar och guldfiskar som gäller. Vi gissar att hundarna och katterna hamnar i soppgrytan... Fiskar, och främst guldfiskar, såldes i alla prisklasser. Några rariteter kunde gå på flera hundra svenska kronor. Några butiker sålde trots allt små söta hundvalpar. Usch, så sorgligt att se!


Färden, promenaden, gick vidare till nästa gata. Tung Choi Street Market, allmänt kallad Ladie's Market. Här säljs allehanda ting för den icke kräsne. Kläder, skor, väskor och framförallt krimskrams. Det var inte svårt att låta bli shoppingen här. 

Vi hade läst om ett varuhus på sju våningar som endast sålde kinesiska varor, Yue Hwa på Nathan Road. När vi kom ut på rätt gata hade vi endast 260 husnummer till rätt adress! Det var bara att börja gå. Varuhuset blev en liten besvikelse och vi kom ut lika tomhänta som vi gick in. 




Nu var klockan över 18 och det var mörkt ute. Alltså dags att bege oss till Temple Street och Night Market, marknaden som inte stänger förrän midnatt. I kanten ligger en jademarknad och i sidan på den sitter några spågummor och -gubbar som gärna spår din framtid. Vi tänkte fråga om flyget går i tid i morgon, men avstod trots allt ;)

Temple Street var även den full av marknadsstånd som sålde allehanda krimskrams som ingen behöver. Gatan var också full av matställen som befolkades av kineser som satt och sörplade nudlar. I stadsdelen var det fullt av "hål i väggen"-ställen. Många köpte alla möjliga och omöjliga saker att äta. Vi tyckte att det luktade skunk om maten och tappade all matlust där. 


Våra fötter värkte nåt alldeles förfärligt och vi styrde kosan hemåt genom metron. Det räckte med ett byte denna gång och vi kom hem ganska enkelt. Nu var det trots allt dags för lite middag. Vi valde ett ställe som hade några enkla rätter och översättning på engelska. Flickan som tog emot vår beställning varnade och sa att det var "spicy". Hon hade rätt! Herregud, vad starkt!!! Ingen av oss klarade av att äta upp. Sevenelven blev räddningen denna gång. Inhemsk sockerkaka och dricka på aloe vera smakade riktigt bra. 

Efter dagens asfalttrampande kan vi konstatera att HK inte är en stor stad, det är en gigantiskt stor storstad. Centrum är så stort att det inte går att överblicka, än mindre ta sig fram till fots. Det är helt enkelt nödvändigt att då och då förflytta sig med till exempel tunnelbana. 

HK är en krävande stad. Nästan alla tider på dygnet är det oerhört många människor ute som man ska trängas med. Vi undrar hur det skulle vara att leva här ett tag om man inte är uppvuxen med det. Som vi sagt tidigare är det ett himla trängande och många är rent ohyfsade. Men vi har också stött på många vänliga människor. De gånger vi inte hittat utan fått konsultera kartan har det alltid kommit fram någon som vill hjälpa till. Det är nice!


Macao

Kategori: Allmänt

Torsdagen den 19 december 2013. Bara en timmes snabbåtsresa från HK ligger den forna portugisiska kolonin Macao som grundades 1557. Sedan britterna anlagt HK i mitten av 1800 talet minskade M:s betydelse. Numera är landet en del av Kina men med egen administration. Absolut största inkomstkälla är kasinona som fylls med asiatiska turister. Man vill göra riket till Asiens Las Vegas.
Vi var lite nyfikna och tog därför flygbåten dit. Trafiken är tät med avgångar var femtonde minut i högtrafik. När vi kom iland efter passkontroll blev vi överhopade av erbjudanden om "taxirundturer" samtidigt som gratisbussar fylldes med spelsugna till kasinona. Vi tog i stället lokalbussen till centrum. 


Även här var julskyltningen och julhandeln i full gång. Vi fortsatte vidare mot stadens största turistattraktion som är ruinerna av Church of St Paul.

"Porten till ingenstans" kallas denna fasad som är det enda som återstår av för kristendomens i Asien viktigaste monument. Kyrkan var klar 1602, blev senare militärförläggning och brann 1835.


Gatan som ledde fram till ruinen var rena turistfällan. Mängder med affärer sålde småkakor och halvcentimeter tjocka plattor med olika köttslag och kryddningar. När dessa äts är för oss en gåta. Vi smakade och överlevde, men gott var det inte! 


Parkeringsautomater för scootrar. Trafiken är hektisk även här men ändå inte i närheten av den i HK. Macao är också mycket mindre i storlek, det inverkar säkert även på trafiken. Scooter såg vi mängder av. De hade ibland svårt att hitta parkering...


Trappan upp till Church of St Paul kryllar av turister. Den här platsen är Macaos största turistattraktion, förmodligen för att de inte har så mycket att visa upp. Ruinen är mäktig. Vi funderar på varför den har blivit kvar, guideböckerna ger inget svar. 


Strax intill ruinen ligger ett pyttelitet kinesiskt tempel, Na Tcha, som vi kikade in i. Doften och röken av rökelse låg tung både utanför och inne i templet. 

Vi klättrade upp ovanför ruinen på det som varit ett gammalt fort. Längst upp ligger Macaos museum, men det är nog utsikten över stan som drar mest. 


Som vanligt går tiden alldeles för fort. Vi strosade ner för gatorna igen och tog bussen tillbaka till färjeterminalen. Vi fick vänta en bra stund, men kunde slinka med en tidigare färja än den vi bokats på. Ett sinnrikt system med "stand by"-köer gör att alla färjor blir fullbelagda. Fantastiskt bra en sådan här dag när det var fullt med människor som skulle resa hem för att fira jul. 


När vi landade i HK igen var det mörkt och hög tid för middag. Vi bestämde att försöka hitta något i Soho. Vi hamnade på en kinesisk restaurang med engelsktalande personal och engelsk meny. Maten var jätegod och bestod bland annat av gröna bambuskott med vitlök, ångkokta och stekta dumplings och stekta nudlar med skivat kött. Ätpinnarna igen, men nu har vi kollat in grannborden och lärt oss hur man kan fuska lite... En öl var satt fint till. 

Efter tolv timmar som turister denna dag landade vi på hotellet med surrande fötter och småtrötta själva. Nu återstår av denna dag endast lite bloggande och dusch innan vi stänger butiken för idag. 



Hong Kong - skyskrapor och trängsel

Kategori: Allmänt

Onsdagen den 18 december. Vi anlände till Hong Kongs flygplats vid 18 i går. Eftersom vi var osäkra på var hotellet låg tog vi en taxi. Taxibilarna har olika färg beroende på vilket område de kör i. På Hong Kong-ön är de bruna. Den taxi vi fick åka med var en riktig rishög! Det var knappt att den hängde ihop. Och så är det här, de flesta (bruna, det är de vi har sett) taxibilar har flera år på nacken. Och en och annan buckla...

Väl framme vid hotellet fick vi vårt rum. Det visade sig vara ett riktigt råttbo! Gammalt och sunkigt och inrökt. Dessutom luktade det mögel och var bra smutsigt. Det drog från fönstret och rann kondens på insidan. Fy sjutton, skulle vi bo här i fyra nätter? 

Nä, tack och lov inte. En natt fick det bli. Efter en del mejlkontakter med Ticket i Göteborg där vi tydligt beskrev problemet har vi nu fått byta till ett rum med högre standard... Så nu kan vi sova lite lugnare.

Tidsskillnaden gjorde att vi ändå vaknade tidigt och hängde på låset till frukosten, som var förvånansvärt bra. Mycket nudlar och dim sum förstås...

Sju miljoner!!! människor bor, arbetar och lever i HK på en yta mindre än Londons. Inte konstigt då att allt får ske på höjden. Skyskraporna och höghusen är många och ligger tätt. Men däremellan är HK som vilken annan storstad som helst. 

HK-borna är lite ohyfsade ibland. De trängs och knuffas, alla vill ju fram! Det är lite omtumlande för oss med alla dessa människor omkring oss. Hela tiden! HK älskar jul. I allas all älskar de julpynt och dekorationer. Och julstjärnor. Blomman alltså. Överallt ser vi mängder av julstjärnor, både ute och inne. 
 

Avstånden är stora och trafikleder försvårar framkomligheten för oss fotgängare så det blev metron in till de centralare delarna. Ingångarna är synnerligen diskreta men sen går det undan. Ett tåg var annan eller tredje minut. Vi tittade först på HSBCbankens kontor med lejonen Stephen och Stiff utanför. Å så klappade vi dem på tassarna för att få framgång. En kort bit därifrån åkte vi upp till 43dje våningen med utsikt.




Högre skulle det bli. Vi tog The Peak Tramway upp till utsikten vid The Peak. Här tittar man ner påmönstrande samtliga byggnader. Det var blåsigt och kallt där uppe.




Väl nere gick vi mot rulltrapporna vid Mid Level. Världens längsta (792m) rulltrappssystem som underlättar i de branta backarn. Halvvägs slank vi in på en indier och fick oss lite lunch. 

När batterierna väl var nyladdade letade vi oss fram till rulltrapporna. I efterhand upptäckte vi att lunchstället låg alldeles bredvid en rulltrappa utan att vi märkte det. Så är det när staden är ny och gps-en studsar mellan husen...




Vi åkte alla rulltrapporna upp och det är många det. Sedan knallade vi de vanliga trapporna ner igen, de kändes ännu längre. Vi promenerade sedan genom Soho och tittade på all gatuhandel som finns. Sprattlande "färska" fiskar som simmar i sina bingar bredvid nynackade hönor. 




När mörkret föll åkte vi till andra sidan HK-floden, till Kowloon. Vi tog den mytomspunna färjan Star Ferry dit. Varje kväll visas en laser- och musikshow över skyskraporna på båda sidor floden. Visst var det vackert med ljusspelet över de överdådigt julpyntade skyskraporna. Samtidigt väldigt överreklamerat. 


När showen var över promenerade vi vidare längs kajen förbi Stars of Fame. Ett gäng kända kineser har fått en platta i marken med sin autograf och handavtryck. Samtliga helt okända för oss, så klart. Längst bort väntade några fasader ut mot vattnet som var julpyntade med tusentals lampor. 




I den här staden gillar man ljussättning av fasader. Den ena ska vara värre än den andra. Vi var hungriga och frusna, inte ätit sedan den indiska lunchen och klockan var nu sent på kvällen. Tack och lov hittade vi några sent öppna restauranger nära hotellet. Ett par av dem kunde till och med presentera någon sorts engelsk översättning av menyn. På de helkinesiska ställena är vi körda. 

Vi fick ätit några smårätter med det obligatoriska teet till. Vi gjorde nog alla fel man kan göra, från tedrickandet till att äta med de superhala ätpinnarna. Men maten var jättegod. Hem till hotellet för lite sent bloggande, vi måste ju tänka på våra trogna följare! :)


"Tågbyte" i Sydney

Kategori: Allmänt

I morse var vi uppe före tuppen. Taxin hämtade kl 5.15, gäsp! Väl framme vid Wellington airport väntade milslång incheckningskö. Samma kö för alla, även för oss som varit duktiga och checkat in online. Qantas flygbolag får inte höga poäng. Nä fy sjutton vilken ineffektivitet. Nåväl, alla hann med, tror vi. 


Nu sitter vi på Sydney airport och väntar på att få fortsätta resan mot Hongkong. Det känns lite overkligt (igen) att det är hela tretton timmars flygning från Wellington till Hongkong. Det ligger ju så nära... :)  

Vårt redan myckna bagage tillåter inte så mycket flygplatsshopping, tyvärr. 


Men vi kunde inte låta bli att köpa senaste versionen av Lonely Planets Hongkong-bok i LP-butiken. Riktigt roligt att gå runt i en butik som hade ALLA böckerna! 


Rättelse om filmklippet

Kategori: Allmänt

Webbadressen som vi hänvisade till för att se filmklippet med hobbitarna är FEL!
Använd den här webbadressen istället, då går det förhoppningsvis bättre. Tyvärr blir den (nog) inte som en klickbar länk. Det blir en positiv överraskning i så fall....

Oops, inlägget som kom fel

Kategori: Allmänt

Vi upptäckte av en slump att inlägget från de allra nordligaste delarna av nordön felaktigt hamnade i PlåtTina-bloggen :( Fingrarna hade väl fastnat i tangenterna... ;) Så kan vi inte ha det! Därför kommer det här, håll till godo! 

Tisdagen den 10 december 2013. Strålande morgonväder med frukost ute, det börjar bli en vana nu :) 


Efter lite morgonskypande med I åkte vi först till Haruru Falls alldeles i närheten av Paihia. Ett litet sött hästskoformat vattenfall. När det är mycket vatten här är det nog mäktigt att se. Då kanske det är blött om fötterna att tälta nedströms? 


Från det lilla fallet åkte vi till nästa som visade sig vara både större och framför allt högre. Rainbow Falls i Kerikeri har fått sitt namn av att det bildas regnbågar i foten av vattenfallet när solen ligger på. Så var det när vi kom och regnbågen visade sig tydligt. 


I Kerikeri ligger också Nya Zealands äldsta bevarade stenhus, Stone Store, byggt 1836. 


Inne i huset är det idag butik typ Balders Hage i Alingsås. Vädret var ju fint så vi tog en sväng i omgivningarna. 

Efter husbilslunch (hemlig meny) fortsatte färden norrut. Målet var Nya Zealands nordligaste, och västligaste, punkt, Cape Reinga. Platsen ligger längst ut på ett ca tio mil långt näs eller halvö. Bilfärden ut var svindlande och landskapet förändrades drastiskt mot det vi tidigare sett. Nu såg vi svepande långa kullar och stora sanddyner i väster.


Cape Reinga är en helig plats för maorier så alla anmodas att visa respekt för platsen. Enligt gammal maoritradition drar de dödas själar norrut innan de ska till underjorden. De vandrar till Cape Reinga, ända ut till halvöns spets där det förr växte ett gammalt pohutukawaträd. Där kröp de ner genom trädets rötter och ut i vattnet. Ute på den största av Three Kings Islands stiger själarna upp till marken igen och kastar en sista blick in mot de levandes land innan de fortsätter sin vandring till de dödas värld i landet Hawaiki, samma plats som deras förfäder en gång i tiden kom från. 


Från parkeringen går en promenadslinga ner till fyren. Det är ett känt landmärke. Fyrhuset har stått här sedan 1941. En klar dag, som idag, ser man ända till bergsklipporna vid North Cape och Three Kings Islands. 


Cape Reinga med sin utsikt och magiska betydelse för maorierna gjorde oss alldeles förstummade. Vi är rörande överens om att det var mödan värt att åka den långa vägen hit ut. Utsikten från kullen där maoriesjälarna tar farväl av jorden är fantastisk! 

Utanför fyren möter det tasmanska havet stilla havet. Dagar med hårda vindar kan  det bildas riktigt höga vågor när de två haven möts. 


På väg tillbaka stannade vi till vid Te Paki, en plats med stora sanddyner. Märklig plats, plötsligt tar skogen slut och ersätts av jättehöga sanddyner! Man kunde hyra tefat (ja, såna man åker på hemma på vintern) för att sandsurfa, men det nöjet avstod vi...

Klockan led snabbt mot skymning. I natt bor vi i Pukinui, ungefär mitt på halvön. Wi-Fi här? Nänä, inte kommit hit än! 

Blåsigt Wellington

Kategori: Allmänt

Planet till Wellington var proppfullt. Alla som någon gång har flugit vet att man alltid måste genomlida när personalen visar alla säkerhetsgrejerna med syrgas och flytvästar under säten osv. Ibland får man se en inspelad film istället. Oavsett hur det går till brukar ingen titta, för det är så dödens tråkigt. Air New Zealand har lyft den här uppgiften till en annan nivå och gjort en riktigt underhållande film med Sagan om ringen-tema. 

Det flesta ombord hade nog sett filmen flera gånger innan, men för oss som såg den för första, och tyvärr säkert sista, var den riktigt underhållande. Jättekul! Vi satt och skrattade högt flera gånger :) 

Se filmen genom att göra så här: kopiera nedanstående webbadress och klistra in den i adressfältet längst upp i din webbläsare så ska det fungera. ELLER gå in på www.youtube.se och sök på "Air New Zealand hobbit safety video". Vi vågar lova en underhållande stund! 

http://youtu.be/XCbTFHu3OOc

Vi landade i ett något kyligare och mer mulet Wellington än det ljumma och soliga Auckland vi nyss lämnade. Vår radgranne berättade att det ALLTID blåser i Wellington och att inflygningen brukar vara riktigt svajig, vilket bevisades med råge. 




Nya Zealand är mycket stolta över just Sagan om ringen-filmerna. De här figurerna i jätteformat mötte oss i ankomsthallen. 

En snabb taxitur in till city och vårt hotell. Efter att ha kastat in väskorna på rummet gick vi ut på stan. Vi har inte så lång tid på oss här, i morgon bitti åker vi härifrån igen. 


Vi åkte stadens cable car (bergbana) upp till botaniska trädgården. Inte för att titta på trädgården men utsikten över stan. En snabb titt på museet om spårvagnar och annat fick ingå. Ner samma väg vi kom och promenad ut till Waterfront för att leta lämpligt lunchställe. Vi hade tagit med oss tröja respektive jacka som tur var, för det blåste så in i bänken :(

Promenaden utmed kajerna är säkert jättefin när det är lite soligare och inte blåser så förbannat. Wellington, liksom många andra städer, rensar bland de centrala industriområdena och gör plats för grönområden, promenadstråk, restauranger mm. 


NZ är ju ett relativt ungt land vilket märks på många sätt. Bland annat att det i städerna inte finns särskilt mycket gamla byggnader. Vi hittade i alla fall ett gammalt hus....


Det mesta är nytt och modernt. Här ett svävande klot i Civic Square. 

Väderrapporten för NZ kommande dagar ser mörka och regniga ut, så det är väl lagom att åka nu. Surt sa räven.... Flyget till Hongkong via Sydney avgår i morgon bitti klockan sju!! Taxin hämtar klockan fem, gäsp! Så i kväll blir det lite snabb mat på hotellet och tidig nattning.


Vi åker vidare men undras om inte denna bilägare är lite väl optimistisk. Kommer den någonsin att lämna NZ?

Mot Wellington

Kategori: Allmänt

Sitter nu i inrikeshallen på Aucklands flygplats med 30 minuters Wi-Fi som måste utnyttjas på bästa sätt :). Vi väntar på att få gå ombord på den svarta stålfågeln utanför fönstret. 

Vi anar att nya zealändare reser mycket med inrikesflyg för här är en ganska stor aktivitet en vanlig måndag förmiddag. Avstånden är långa och bussar och tåg tar evigheter på sig att komma fram. 

Vi själva hinner knappt upp i luften innan det är dags att landa. En timmes flygtur är inte mycket att bråka om. See you in Wellington! 



Lite bonus: vägarna och trafiken

Kategori: Allmänt

Vi har nu kört 500 mil på fel sida och växlat med vänsterarmen. Man kommer snart in i vänstertrafikbeteendet. Det är farligare att korsa en gata som fotgängare eftersom ryggmärgsreflexen är att först titta åt vänster...

Nya Zealands vägar har ett oförskyllt dåligt rykte. De är asfalterade med god standard. Oftast mycket raka men inte vid bergspassagerna. Där slingrar det sig ordentligt och backarna är mycket branta. Hamnar man bakom en långtradare där får man snällt krypa efter till det kommer en passing bay.

Hastigheten är max 100 km/h på alla vägar utom tätbebyggt område där det kan sjunka ner till 50. Vid vägarbeten är det 30 på långa sträckor, helt omotiverat verkar det. Tempot är högt och det gäller att hela tiden ha koll på trafiken bakom sig. Trots det är de flesta tålmodiga och man hör inga ilskna tutanden. På motorvägarna är det till och med ganska lugnt tempo och ingen tränger sig före. 


Man slås av hur lite vägmärken det finns. Några enstaka hastighetstavlor, få varningar och bäst av allt är kurvtavlorna. Innan kurvor som kräver lägre hastighet än max finns en tavla som anger kurvans form och lämplig fart, smart. Konstigt nog är de bara graderade med fem på slutet. 15, 25, 35 etc.

De flesta personbilar är asiatiska med några exotiska europeiska undantag. Vi har sett en handfull Volvos och öarnas båda SAABar.





Lastbilsfreakarna har något att titta på här. De flesta bilarna har dubbla framaxlar och trailern/släp fyra. Mycket amerikanskt krom med Mack, Kenworth, Freightliner osv. Volvo och Scania finns det gott om. 




Timmerbilarna tar alltid släpet som last vid tomkörning. De flesta av dem hade möjlighet att justera lufttrycket på drivaxlarna, alltid tandemdrift.


Sometimes they mate.



Auckland dag två

Kategori: Allmänt

Vaknade till en ny morgon och upptäckte att vi sovit i riktiga sängar, det var flera veckor sedan och kändes något ovant! Efter den påvra frukosten begav vi oss ut på stan. 




Målet för förmiddagen var Aucklands stolthet och tillika landets högsta byggnad Sky Tower. Tornet är 328 meter högt. Besökare släpps upp till 220 meter. 


Om man har lust, och mod, kan man göra ett Sky Dive eller en Sky Walk. Vi fegade från båda, men tittade gärna på när andra våghalsar både hoppade och gick omkring på hiskelig höjd. Vi nöjde oss med en andra frukost i kaféet. Plötsligt susade det till utanför fönstret när ytterligare en hoppare svepte förbi. 

Efter tornturen var det ut i solskenet igen och strosa runt i andra kvarter än i går. Aucklands city är inte så stort och erbjuder inte så många highlights mer än tornet. Det passade oss väldigt bra! 

Sen lunch i form av gröna musslor intogs på en italiensk restaurang i hamnen. Efter det var det lagom att gå hem till hotellet en stund för att packa ordentligt inför morgondagens korta flygning till Wellington. Packandet i går, från KiwiTina, fick ju gå undan. 


Frampå kvällningen gick vi åter igen ner till hamnen, denna gång för att äta en sen middag, denna gång på en spansk restaurang.... Lamm respektive anka slank ner i magarna. 


Efter kaffet en promenad hem i (nästan) fullmånens sken. 

Nu är klockan sen och vi packar det sista. I morgon förmiddag åker vi ut till flygplatsen för att flyga en timme ner till Wellington. 


Auckland

Kategori: Allmänt

Efter att ha lämnat KiwiTina tog vi en taxi in till vårt hotell i centrala staden. Lite pustande och en dusch, sen gick vi ut i gatuvimlet. Varmt och gott med 26 plusgrader och svalkande vind. Vi promenerade till Queen Street, stans centrala huvudgata, och därefter till Waterfront. Lite förfriskning och sedan middag och så var dagen gjord. Eftersom det var lördag kväll var många ute på stan. Lekparkerna var fulla av familjer även sent på kvällen. Det märktes också att det är mycket julfester även här. 


Välutrustat hotellrum med spis/ugn/micro/kyl/frys/tvättmaskin/etc. Mer än vi är vana vid. Däremot är frukosten synnerligen påver, den levereras på kvällen innan.


Julskyltning på Queen Street. Tomten måtte svettas i sommarvärmen.


Det var tätt mellan lyxyachterna i hamnen.


Nere i hamnen ligger sedan i september den 119 meter långa superyachten "A" som ägs av den 41-årige ryske miljardären Andrey Melnichenko. Skeppet är designat av Philippe Starck, byggt 2008 och värderas till 350 miljoner US dollar. Ägaren har ungefär 2200 kvadratmeter boyta att svänga runt på. Skeppet är utrustat med allehanda specialdesignade detaljer och är säkerhetsutrustat för miljoner. Vi tyckte mest att båtskrället är fult....


Innan vi slank in på hotellet kastade vi ett öga över axeln. Och där skymtade Sky Tower, landets högsta byggnad, fram. TV-tornet är navet i ett stort nöjeskomplex. I morgon är det tänkt att vi ska upp i tornet och kolla utsikten. 


KiwiTina tillbaka till depå

Kategori: Allmänt

Nu har vi precis lämnat tillbaka vårt "hus" som vi bott och levt i de senaste tre och en halv veckorna och sagt hej då till KiwiTina. Strax kommer taxin som ska köra oss till hotellet i Auckland. Nu väntar ett och ett halvt dygn för att upptäcka och utforska Auckland. 

Väster om auckland

Kategori: Allmänt

Fredagen den 13 december 2013. 


Efter morgonbestyren åkte vi till en Macadamia-farm i Parakia, inte alls långt från vår camping. Vi hade läst att man kunde få se hela anläggningen, med träden och beredningen av nötter. Därför blev vi lite besvikna när vi förstod att det var lågsäsong. Det fanns några träd med "kart" att titta på och en liten butik som sålde nötter till fantasipriser. Besöket blev därför kort. 


Nästa anhalt blev Muriwai Beach, hemvist och koloni för fågeln gannet, havssula på svenska. 



Klipporna var överfulla med häckande gannets. Fåglarna är utmärkta på att både flyga och att dyka efter fisk. Vi såg mängder med små dunbolster under de vuxna fåglarna, men ingen som försökte sig på sin första flygtur, det var nog lite tidigt. Fåglarna flyger ända till Australien på sin första långresa och återkommer till just denna plats efter tre till sju år för att hitta en partner, som de sedan blir trogna resten av livet, och häcka. 


Det var trångt på klipphyllorna och rangordningen var stenhård. Yngre upplagor fick vackert vänta på sin tur att få en häckningsplats. De hade dessutom en väldig integritet. Det var ungefär ett näbbavstånd till grannen! Vi fascinerades av kolonin och blev kvar en stund. Besöket avslutades med lunch på närliggande restaurang. 


Vi åkte därefter till Karekare, som har både ett jättesnyggt vattenfall och en berömd strand. 


För att komma till stranden måste man antingen korsa en liten bäck eller gå lite runt. Det blev både och för oss... Stranden är populär för surfare, men farlig för vanliga badare  grund av underströmmar. Den är även känd. Delar av bland andra filmen Pianot har spelats in på den här stranden. 


Alldeles norr om Karekare, men en lång biltur, ligger surfingstranden Piha. Mitt på stranden ligger en stor klippa som kallas Lion Rock. När vi tittade förbi var stranden tom på surfare. 

Klockan led igen och det var dags att hitta nattläger. I kväll är sista kvällen innan vi imorgon ska lämna tillbaka KiwiTina vid flygplatsen i Auckland. Därför valde vi att campa i västra utkanterna av staden, i förorten Avondale. Nu är klockan sent och solen har gått ner för en stund sedan. Men det är gott och varmt så vi sitter ute och njuter av kvällsvärmen. Vi matar några änder med våra sista brödkanter. I morgon bitti ska vi lasta ur KiwiTina och packa våra väskor för nästa etapp. Auckland, here we come!